Egentligen är det ju idiotiskt, att vi genom skatter ska betala för läxhjälp, när det egentliga felet är att skolan numera är så nedgången att eleverna inte ens kan multiplikationstabellen eller kan läsa och skriva ordentligt när de går ur grundskolan.
”Läxhjälp ett hån mot lärarnas kompetens” läser man i tidningen. Men är den? Är den inte i själva verket ett bevis på hur illa det är ställt i skolorna? Att eleverna totalt struntar i utbildningen och roar sig med YouTube, Facebook och musiklyssning under lektionerna, istället för att lyssna på läraren? Det spelar ingen roll hur duktig läraren är om ingen lyssnar och att det är så har jag dagliga realtidsrapporter om från barnens skolgång. Och varför struntar eleverna i undervisningen? För att det går.
”Det är en paradox om samma regering som inför lärarlegitimation också vill införa att lekmän som entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag”. Det skriver professorerna Hans Albin Larsson och Anne-Christine Hornborg i SvD. Och det är det. Men det är inte de konservativas fel att skolan hamnat där den hamnat. Nedgången började långt tidigare, när Sverige var som allra mest socialdemokratiskt, så klaga inte på de borgerliga. Det har varit en lång nedgång, som byggts på systematiskt med det korkade tänkandet att alla ska vara lika, ingen ska ha några fördelar före någon annan, alla är lika dumma, ingen ska minsann få gå någon elitskola (och visa hur duktig man är) och framför allt, ingen ska helst få några betyg. Betyg är ju klart kränkande, för de visar om man kan något. Och det är ju inte bra. Vi ska alla var solidariska arbetare. En grå massa.
Ja, eller nedgången, jag kanske ska skriva jordskredet? När jag slutade grundskolan i slutet av 1960-talet var utbildningen på topp, resurserna närmast oändliga och alla mina skolkamrater kunde läsa och skriva och räkna till ~100 %. Några år senare började lärarbristen och de eviga vikarierna, men då hade jag som tur var redan hunnit till gymnasiet. Sedan har det bara gått utför. Respekten mot lärarna har minskat, samtidigt som undervisningen har slätats ut och blivit till ett blaha. Experiment som vi utförde i kemin i grundskolan får inte längre utföras för att det anses för farligt. Om man inte får experimentera i kemin och blanda och smälla, är det helt klart att ämnet inte inspirerar. Vi fick dissekera koögon i biologin, helt enkelt för att själva få se hur en glaskropp, en lins och en näthinna ser ut. Den tiden är sedan länge förbi.
Idag har den kommunala skolan sjunkit så lågt och klasserna blivit så stora att man lämpligen sätter sina ungar i friskolor med stenhårda krav (med dagens mått mätt) om man vill att de ska lära sig något och inte ägna dagarna åt bråk och mobbing. Jag gjorde det och insåg mycket snabbt fördelarna för mina ungar. Exemplet är Internationella Engelska Skolan, där artighet, respekt, korrekt klädsel och hövligt uppförande tillhör grundstenarna. Ingen skulle ens drömma om att lämna in en läxa efter deadline. Mobiler och Facebook är absolut förbjudet under lektionerna och leder till bestraffning. Men de lär sig något, och med förvånande fart. Och det trots hjärnskadorna de erhöll från en tidigare grundskola där stavning inte ansågs särskilt viktigt.
Idag har vi fått det som (s) arbetade så ihärdigt för: en skola som skapar en grå massa av ”studenter” som inte kan läsa och stava ordentligt.
Ja, student, ja, vad är det nu för tiden? Alla ska ju gubevars få vara studenter oavsett om man kan något eller ej. Allt annat är orättvi(s)t.
Vad som tog 30 år att förstöra kommer att ta mycket längre tid att återställa. Och det är dags att börja nu, annars tar de kommersiella alternativen, alltså elitskolorna, över. Det finns trots allt vissa föräldrar som insett att deras barn behöver kunna läsa och skriva ordentligt. Men jag fasar för den dag de som går ur grundskolan nu och inte själva kan läsa och skriva, blir föräldrar och inte inser vikten av att deras barn i sin tur lär sig läsa och skriva korrekt. Den dagen kommer de utbildningsintensiva länderna i världen som Kina, Sydkorea m fl att ta över. Och det är vi själva som öppnat dörren och bjudit dem att bara kliva på.
Men jag är inte längre säker på att någon politiker är intresserad av att göra det rätta: att vända skutan. Det blir ett otacksamt arbete, med många ömma tår att trampa på, många reformer som behöver idiotförklaras, många i förtid stängda skolor kommer att behöva återöppnas, många jätteskolkomplex behöva delas upp i mindre enheter och väldigt många som behöver stödundervisning i många år framöver. Det kommer att bli mycket dyrt. Faran är väl att alltihop rinner ut i sanden och bara blir till ännu ett nytt betygssystem.
Tills dess skolan vänts på rätt köl, måste någon annan hjälpa eleverna att banka in kunskapen i skallen. Om betald läxhjälp är svaret, då måste det få bli så.
Hårda fakta
Att den svenska skolan inte längre intar en topposition blev klart i en undersökning från Pearson Plc som publicerades i november 2012. Svenska skolor är usla och lärandet är inte längre särskilt viktigt för staten. Nu är det slutligen oberoende bevisat. Läs den här artikeln och tänk dig upptäckterna applicerade på Sverige, i ljuset av siffrorna:
http://www.bbc.co.uk/news/education-20498356
”Looking at education systems that succeed, the study concludes that spending is important, but not as much as having a culture that is supportive of learning.”
Det sammanfattar allt i en enda mening. Sverige kommer på 21 plats bland världens (undersökta) länder. Vi hamnar till och med efter Ryssland. Här är rapporten i sin helhet:
http://thelearningcurve.pearson.com/the-report/towards-an-index-of-education-outputs
PISA är en annan skolundersökning, där Sverige kommer på 16 plats år 2009.
http://thelearningcurve.pearson.com/the-report/the-tangible-and-intangible
TV stödjer inte kunskapen
För några dagar sedan visade SVT2 sin ”nobelspecial”, där de berättade om nobelpristagarna i kemi, fysik och medicin, och jag tänkte: tänk om TV har tagit sitt förnuft tillfånga! Tänk om de ska börja visa vetenskap! Tänk om mina okvädingsord om SVT kommer på skam!
Men jag behövde inte vara orolig. Det var ett social-svammel-reportage där pristagarna berättade om sina familjeproblem, om de hade röstat på Barack Obama, om de hade för många möten att gå på och svammel, svammel, men själva adrenalinreceptorerna på cellytan som en av dem hade upptäckt, visades bara i förbigående. Inte ett pip om hur receptorerna fungerade.
SVT förnekar sig aldrig. Vetenskap är de inte intresserade av. De bara låtsas. Den här gången lyckades de inte få en nobelpristagares kollegor att svärta ned honom, som de gjorde för ett par år sedan, men det hjälper inte. Det var funderingar om en av pristagarnas döde far och hur usel pristagaren var som kirurg. Men forskningen… Väldigt översiktligt.
Du kan slå dig i backen på att rapporterna kring nobelfestligheterna i år bara kommer att handla om tiaror och grevinnor, som vanligt.
Bengt Feldreichs tid är förbi. TV har blivit irrelevant. Nu finns allt kul på YouTube, istället! Leve Internet!